Salix cinerea - Gråvide
Salix cinerea - Gråvide
Zon 1-6 (7), Höjd: 2-4 m, bredd: 2-3 m, sol -halvskugga
Källa: Växtlista 1, Institutionen för stad och land (SoL)
Gråvide är en ofta storväxt buske eller litet träd som kan bli upp till fyra meter hög och som har ludna kvistar och grågröna blad. Vinterknoppar och årsskott är gråludna. Bladen är fem till tio centimeter långa, elliptiska eller omvänt äggrunda i formen, med sin största bredd framför mitten, kanten är naggad eller sågad. Bladens ovansida är grågrön och ganska slät, medan undersidan är gråaktigt filtluden. Gråvide blommar i april-maj, hängena, som utvecklas något före bladen, är nästan oskaftade och sitter på korta ludna skaft längs grenarnas sidor. Hängefjällen är brunaktiga. Hanhängena har gula ståndare och honhängena har korta, otydliga stift. Fruktkapslarna är spetsiga och gråludna. I Sverige förekommer huvudsakligen vanligt gråvide (ssp. cinerea), men tillfälligt har även underarten rostvide (ssp. oleifolia Macreight) påträffats.
Gråvide liknar mest bindvide (S. aurita) som också har blad där största bredden ligger framför mitten, men hos den senare är bladen kortare, bredare och har en påfallande rynkig nervatur. Arten sälg (S. caprea) skiljs genom bredare blad med största bredd omkring mitten. Gråvide kan korsa sig med flera viden (Salix) och bilda mer eller mindre svåridentifierade hybrider.
Arten växer på fuktiga näringsrika marker, i diken, fuktängar och sumpskogar. Den är en karaktärsväxt för grunda näringsrika sjöar där den brukar bilda stora rundade buskage.
Källa: Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseet
Zon 1-6 (7), Höjd: 2-4 m, bredd: 2-3 m, sol -halvskugga
Källa: Växtlista 1, Institutionen för stad och land (SoL)
Gråvide är en ofta storväxt buske eller litet träd som kan bli upp till fyra meter hög och som har ludna kvistar och grågröna blad. Vinterknoppar och årsskott är gråludna. Bladen är fem till tio centimeter långa, elliptiska eller omvänt äggrunda i formen, med sin största bredd framför mitten, kanten är naggad eller sågad. Bladens ovansida är grågrön och ganska slät, medan undersidan är gråaktigt filtluden. Gråvide blommar i april-maj, hängena, som utvecklas något före bladen, är nästan oskaftade och sitter på korta ludna skaft längs grenarnas sidor. Hängefjällen är brunaktiga. Hanhängena har gula ståndare och honhängena har korta, otydliga stift. Fruktkapslarna är spetsiga och gråludna. I Sverige förekommer huvudsakligen vanligt gråvide (ssp. cinerea), men tillfälligt har även underarten rostvide (ssp. oleifolia Macreight) påträffats.
Gråvide liknar mest bindvide (S. aurita) som också har blad där största bredden ligger framför mitten, men hos den senare är bladen kortare, bredare och har en påfallande rynkig nervatur. Arten sälg (S. caprea) skiljs genom bredare blad med största bredd omkring mitten. Gråvide kan korsa sig med flera viden (Salix) och bilda mer eller mindre svåridentifierade hybrider.
Arten växer på fuktiga näringsrika marker, i diken, fuktängar och sumpskogar. Den är en karaktärsväxt för grunda näringsrika sjöar där den brukar bilda stora rundade buskage.
Källa: Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseet